Idag har jag tvivlat och tvivlat, på mig själv igen. Jag gör alltid det när det kommer till sånt här. Just nu undrar jag om jag skulle tagit det tillfälle som dök upp. Kanske har jag förlorat allt nu när jag äntligen har lagt mig i och blivit engagerad. Om det nu inte skulle bli nått så har jag nog tyvärr engagerat mig för mycket. Det var det här jag var rädd för! Förra veckan var perfekt, kändes som jag levde i en dröm. Snälla, ta mig inte bort från den och gör den till en mardröm. Snälla, följ med i min dröm istället så jag blir och glad och så slipper alla snälla vänner bli trötta på mitt förtvivlade tjat. Det enda jag ville var att ta det lite lungt, inte rusa för snabbt, om man tänker på tidigare erfarenheter. En sak är säker; Helt plötsligt har meningslösa saker börjat betyda och tänk att en enda person kan göra något så bra!

Om man bortser från min gåtfullatext ovan så kan jag prata om mc-körandet! Säger ett ord: TOPPEN! :D Nu har jag kört två dagar i rad och det sitter i mig, jag är snart en riktig mc-förare! ;) Nej, men det har gått så bra och jag är så glad! Jag älskar min motorcykel! :)

Kärlekärlekkääärlek