Nu är jag (och jag som tänkte skriva äntligen) hemma igen. Jag vet att jag bara stack sådär. Utan att skriva "hejdå nu bär det av till Lanzarote" eller något men det har sina förklaringar. Vilket jag inte orkar förklara. Under mer än en vecka utan bloggen så har det hänt så otroligt många saker och just nu, här, kommer inte allting att komma med. Kanske bara en liten procentdel. Men jag kan börja att säga att jag har haft det underbart. Jag har även hunnit tänka. På hur jag vill ha saker och ting i mitt liv. Fast å andra sidan har jag tänkt mindre än vanligt och det har varit megaskönt.

Visst vill jag skriva ner saker som har hänt här bara för att jag sedan ska kunna titta tillbaks och inse hur bra jag har haft det men jag känner att det kommer bli alltför långt (längre än inläggen under vilket var nödvändigt :)) men jag orkar inte. Istället får det komma lite bilder med tiden.

Lite fakta från min sida 
Ön Lanzarote är bland det fulaste jag sett (ni får se bilderna sen). Det regnade nog lite varje dag men bara i nån minut åt gången (och väldigt lite). När det blåste så blåste det rejält och det blåste ungefär hela tiden. Atlanten var varmt att bada i men också väldigt stora vågor då vi badade (konstigt med tanke på blåsten). Bungalow-hotellet som vi bodde på var bland det finaste jag sett. Det var jättefräscht och snyggt. Vi hade en jättstor uteterass, ett jättefint kök och hallen/vardagsrummet var fint och mysigt. Mammas och pappas sovrum var väldigt stort med fönsterdörrar ut till ena delen av terassen plus att de hade ett badrum med badkar osv. från deras rum. Emma och jag hade också ett stort rum med fönsterdörrar ut till en annan del av terassen plus ett fönster ut över den fina utsikten (det var dock fint). Emma och jag hade även ett eget badrum utanför vårat rum med dusch osv. Jag älskade den lägenheten. Hotellet hade även en varm yakuzzi (hur det nu stavas) och jag tror vi bubblade varje dag. Även en stor men iskall pool.

Området vi bodde i var väldigt nytt ca 3 år och allting var väldigt fint och fräscht där. Dock var det inte så etablerat än så man var tvungen att gå en bit för att komma till civilisationen, kändes det som. Längs kusten av ön så finns det en strandpromenad  som är flera mil lång. Den var underbar att gå och Emma och jag var även ute och sprang där (vi hade med oss löparskor). Vi gick även in till stan ett flertal gånger. Även om själva landet var fult så hade vi underbart!