Nu är jag tillbaka med bloggandet för år 2009. Tog en bloggpaus över lovet- just för att slippa tänka på bland annat skolan mm. Visst känns det lite skönt att börja fingra på ett inlägg, hämta inspiration till blogginlägg under dagarna osv, men det känns aldrig som jag kan förmedla det jag vill i bloggen. Förut på bildlektionerna, då man såklart var tvungen att rita/måla något kreativt så fick jag alltid en bild i huvudet på vad jag ville skulle ha hamnat på pappret vid lektionens slut. Men det blir aldrig som man föreställer sig! Bilden man ser på pappret är inte ett dugg lik det man föreställt sig i huvudet. I huvudet så ser allting mycket klarare och perfekt ut. Men livet är absolut inte perfekt så det stämmer. Ens "fantasi" är inte realtistisk men livet, tro det eller ej, är realistiskt.
  Så när klockan ringde 5.20 i torsdags så insåg jag efter ett underbart lov att jag var tillbaka i verkligheten. Tillbaka till tidiga mornar, stressen och pressen (som jag är bra på att lägga på mina axlar) dygnet runt. Ibland vill jag bara försvinna in i fantasin och stanna bra länge. Men som alltid när man kommer tillbaks till skolan är det roligt att träffa alla igen- även fast man ser att de flesta tänker som jag "nu börjas det igen" när första lektionen sätts igång.

Hur tror jag då år 2009 kommer att bli?
När jag stod på nyårsafton med mina väldigt bra vänner Lina, Christina, Vendela och Stina så såg jag framför mig och jag riktigt hade en känsla i hela kroppen att år 2009 skulle bli ett hemskt år utan några riktiga anledningar. Men så säger Stina "Jag vet att det här kommer bli ett jättebra år!" och jag kollar på henne och tänker: men såklart det kommer bli det, bort med alla negativa tankar när det är jag själv som påverkar mitt år- mitt liv. Det blir alltid vad man gör det till- alltid. Om man vill gå och vara negativ och sur- då kommer ens tillvaro vara ganska grå. Så varför stod jag där- med några av mina bästa kompisar och tänkte att året skulle bli dåligt när jag vet att jag har världens bästa familj, vänner och släkt? Varför tänkte jag så?
  När Stina sa detta så blev jag så glad att jag har så bra vänner. För om jag inte hade varit med de då hade jag lätt gått in med inställningen på att året kommer bli tråkigt och dåligt, varför? - Herregud, vi fyller fyfan 18 i år också! Det kommer bli ett toppenår med bland annat skidresa och Italien på nära håll! Jag vet att år 2009 kommer bli precis vad jag väljer att göra det till. Alltså ett toppenår som alla andra fortsatta år! Sen får man inte glömma att det alltid kommer att komma motgångar men då får man ta sig igenom de och stärka sig utav de! För motgångar finns det alltid men allting har också fördelar och nackdelar- se bortom nackdelarna och tänk på fördelarna så kommer året inte bli lika tufft som det annars skulle kunna bli! Men herrejösses- jag skulle nog kunna bli psykolog med det är snacket! :)

Vi i tvåan har bara 1½ år kvar i gymnasiet sen är vi alla Bambi på hal is om vi inte har tagit itu med i alla fall förslag till vad vi vill göra. Om 1½ år så har vi ingen riktig klass längre och om 1½ år har vi inte samma trygghet som åren innan. Även om det tar på en att gå upp tidigt varje morgon och stressa för att hinna med allt så kommer vi alltid titta tillbaks på de åren då vi gick i skolan och insåg att vi verkligen inte hade mycket stress och mycket krav på oss. Om 1½ år så går vi på Fria inte på Fria längre och vi i klassen kommer aldrig tillhöra 2C eller 3C igen. Hemskt va? Jag tycker det i alla fall! Så jag försöker se positivt på framtiden men samtidigt ta dag för dag och göra det bästa utav saken.

Jag tänker inte blicka bak på 2008 för mycket för dåtid är dåtid och man ska fokusera på nuet. År 2008 hände några stora grejer för mig vilket fick mig att se annorlunda på saker. Det året förändrade mig på mångra bra sätt och jag har insett vad jag behöver göra för att jag ska må bra så att alla betydande personer i min omgivning också mår bra. Jag tar med mig allting till detta nya år.

År 2009 kommer bli ett bra år, eller hur?