Att jag mått bra de senaste åren är ju till en överdrift. Jag tror faktiskt inte det är så hälsosamt att må bra ena stunden och andra stunden må skit. Verkligen skit. Och det är precis det jag har gjort i några år nu. Mått skit, rent allmänt. Jag gör det fortfarande ibland.. går ner i någon djup svacka men sakta men säkert klättrar jag upp igen, för att jag vet att jag är starkare än så. Jag älskar livet. Jag älskar verkligen livet och jag älskar mitt liv, min familj, mina vänner och jag gillar mig själv- för det mesta. Men när jag är i en sådan svacka så älskar jag inte så mycket av det ovanstående och jag orkar inte hamna där igen, jag orkar inte. Jag har för det mesta lyckats bita ihop och ha en glad fasad mot de flesta. Tyvärr har min familj fått tagit skiten. Jag orkar inte säga att "det kommer ske en ändring" för så länge jag inte vet varför jag mår så ibland, kan jag inte göra något. Men nu, just nu mår jag bra. Och jag ska ta tillvara på det också- för jag vill inte hamna där igen.

Jag har valt att ta bort lösenordsskyddet, dels för att jag skriver mindre med det och vet att jag behöver skriva av mig. Dels för att det är roligare att ha en publik blogg... för mina vänner- även om jag själv förstår att det inte är så många som lär läsa den längre så blir jag glad över de som orkar igenom det här!

Min blogg nu ska handla om mitt liv utan de flesta känslor. Jag bedövar mig rätt rejält- för annars kommer det bli som röran här ovan! Jag har också valt att behålla några av inläggen som jag skrev när jag hade lösenordsskyddat just för att de inte var något drastiskt och speciellt. 

Jag ser framemot att börja skriva igen- för jag har så mycket att berätta om!