Inga ord, bara känslor. Eller jag sa ju att bloggen inte skulle vara full med känslor och skit- men det är nog fel trots allt. Känslor är en stor del av mig- av många skulle jag tro. Jag menar, man känner ju saker hela tiden. Känslor är det första man känner när man föds, right? Det är därför man gråter och skriker. Men vet ni vad... det är positiva känslor som känns! Jag känner mig rätt lycklig på länge. Bra va?

Idag så frågade en av mina kollegor på jobbet (tihi, jag får äntligen säga kollega!) om jag ville vikariera där när jag har tid, under skoldagar och på lov och så! Såklart man säger mer än ja! Jag älskar alla barnen och jag trivs så bra med de och alla som jobbar där! Jag har en jobbvecka kvar, sen så slutar jag och det kommer kännas jättetråkigt verkligen.. så jag hoppas det blir mycket vikariat för min del. För jag vet att jag kan klara av både jobb och skola samtidigt... bara skolan godkänner att jag jobbar då och då! Att jobba på en förskola/dagis är inget jag vill göra i framtiden men det ger en så mycket på vägen, erfarenhet och massor med roliga minnen. Barn har så mycket att ge i den åldern! Dagiset jag jobbar på är så trevligt och alla som jobbar där får en att känna sig som en av de- vilket betyder mycket för mig!

Jag håller nog på att bli lite sjuk, så ska nog krypa ner i sängen nu!
God natt!