Att bli bra på bild är nånting jag väldigt sällan blir. Idag på intervjun så förvarnade jag killen som var fotograf. Han skrattade och sa att alla brukar säga så. Då sa jag, är det verkligen så? För jag är ärlig- helt seriös. Då skrattade han igen och sa att, vi får väl se.
  Inom loppet av 5 minuter så insåg han nog att jag hade rätt. Eller jag ville le med tänderna (av någon dum anledning) men han sa att jag skulle slappna av med leendet och då gjorde jag en sur min. Då sa han att allting inte är svart eller vitt, men för mig, när det kommer till ett leende så finns det antingen ett ansträngt leende eller inget leende alls. Efter minst 30 tagna bilder sa han att han hade bilder på mig med alla mina grimaser på- bra att veta! Intervjun gick för övrigt bra. Jag har alltid gillat att bli intervjuad och hon som intervjuade mig var så gullig! Nu litar jag på dessa människor så de inte tar det värsta fotot och inte skriver något jag inte sagt, vilket jag inte tror de skulle göra! :) 

Pratade med Emelie idag, på jobbet, och det blir så att jag ska ansvara för kalasen nu på lördag! Jag och Olivia ska för första gången få ha kalas tillsammans utan någon instruktör, så det ska bli intressant och se om vi klarar det- vilket jag vet att vi gör! Olivia började samma dag jag började så vi är ungefär lika nya! Hela helgen består av jobb, sammanlagt fem kalas varav ett är på engelska. Ska bli riktigt kul! 

För övrigt så gick historia- och kriminologiseminariumet hyffsat okej- kriminologin lite bättre men å andra sidan har jag blivit helt insatt i det kriminella gänget vi hade. Jag håller på att läsa Svensk maffia nu och det är väldigt intressant, skrämmande men sant. Kan rekommendera den om ni är intresserade. Det är en ren faktabok!

Nu ska jag plugga natur och religion! Har förhör och någon skrivuppgift! :) 
Puss mina vänner 

Det brukar vara så att när jag har väldigt mycket att göra så tar jag min tid att blogga och när jag har det rätt slappt så blir det inte av något bloggande. Så vad har hänt när jag varit ute på vift?

I lördags jobbade jag med Linn, vi är riktigt bra kalasbuddys alltså. Kalasen blir toppen! Sen hade min chef Åsa sitt ena barns kalas där så då fick jag stanna kvar och hjälpa till. Roligt var det också att Seth, trollkarlen dök upp- han var riktigt duktig! Jag kom hem vid tio och ännu en helg förblev osocial mot mina vänner. Lugn lugn, jag förblir mer osocial nu till helgen då jag jobbar lördag och söndag. Men roligt är det minsann på jobbet! Har min Jenny att tacka! :)

Nu sitter jag här i en av mina fåtöljer i mitt rum. Förra veckan så fick vi vår nya bärbara dator som vi beställt. Jag tror den här är en av de finaste bärbara datorerna jag nånsin sett alltså! Älskar skärmen som är 17"! Den är grymt snygg alltså. Den har sina specialfunktioner också- me like. 

Jag är så slutkörd i hjärnan. Har både historiaseminarium och kriminologiseminarium imorgon. Inte minst så ska jag också på en intervju med tidningsförlaget som gör skolans tidning (den som skickas ut till alla som funderar att gå på det bästa gymnasiet!). Det ska iofs bli lite kul men de ska även fotas och som ni vet så blir jag inte bra på kort. That's it!- the end.

Appråpå ingenting så kom jag på en sak angående min vinterjacka. Man får många kommentarer, de flesta är på skoj, många har såklart fördomar, många är nog avundsjuka, många gillar den- andra inte, den är grymt snygg, väldigt varm, vad kan vi då prata om? - Jo, Canada Goose! Jag är så glad för det är första gången jag inte fryser med någon vinterjacka och det bästa utav allt är att jag slipper få ryggskott pga av för mycket kyla mot ryggen.

Sen kan jag säga till de som är emot de av någon anledning. Dun är det i alla vinterjackor som är dunjackor. Sen kan jag förstå folks åsikter om pälsen på luvan men å andra sidan är det ingen hel jäkla pälskappa och det är garanterat att djuret(vad det nu är för djur) har blivit bättre behandlat än på en fejkgoosejacka tillverkad i China eller Thailand! Senaste fejkgoosejackorna tullen beslagtog innehöll ju senor och ben inne i jackan, det är väl inte direkt trevlig och DÅ kan man börja prata om hur man behandlar djuren. För över 10 årsen då Goosejackan slog till bland bratsen på Stureplan så var det ju mycket skriverier om behandlingen av djur hit och dit. Nu är tillverkarna av Canada Goose så hårt bevakade att (vad jag tror) de inte inte skulle komma undan med att behandla djur fel. Åtminstone hoppas jag det!
Om man är emot goosejackor  med ett argument som "ahh, man ser alla dessa fjortisar gå omkring i dessa jackor, ahh, alla har likadana, fan vad fult, ahh!" så kan jag ju börja säga att svar: ja, det är många som har Goosejackor men även Fjällräven eller Boomerang OM vi inte ska tala om Everestjackor då det finns en väldigt vanlig modell som halva landet går omkring i. Jag vill klargöra att jag också har en sån, min mamma har en sån men även hälften av tjejerna i min klass har en sån. Kanske ska ta sig en titt omkring innan man bara klankar ner på ett märke, avundsjuk eller?

Tänk på att om du ska köpa en Goosejacka att du är nogrann med att kolla om den är äkta. Det förekommer att butiker får in fel eller att folk säljer fejk. Om den inte är äkta så har den inte gått igenom alla tester och allting för att djuret ska ha mått bra osv!

Jag letade lite efter bilder på någon som jag visste har snygg klädstil och tänkte genast på Lauren Conrad, ni vet The Hills-LC. Jag hittade massor med fina bilder på henne, ska nämligen ha de till italienskan, men en sak gjorde mig lite smått avundsjuk. Hon har bytt ut sin Mercedes mot, ja gissa en gång, mot den bil jag skulle göra allt för (nästan)- Audi R8!! Buhu alltså. Jag blir väääldigt sällan avundsjuk men nu blev jag det, attans alltså! Eller egentligen är det fel att säga att jag blir avundsjuk för jag missunnar inte LC bilen men jag skulle också gärna vilja ha den. Har velat haft den innan den kom ut on the market. Ibland vill jag ha pengar. Sådär snuskigt mycket pengar. Då skulle jag ha flera bilar, flera olika R8:or. Det som glädjer mig är att hon har den i silver. Min ska vara helt svart! Jag skulle kunna fortsätta skriva om bilen resten av mitt liv men nu får det vara nog.

 

Jag måste erkänna en sak. Jag är så kär i Idol-Robin B så jag dör när jag ser honom! Jag är ju inte direkt ensam att vara det och själv, måste jag säga, att det är rätt fjortisaktigt att hålla på och säga att man är kär i en "idol" för såfort idolen inte syns i TV:n så försvinner känslorna... kortvarig kärlek. Men vafan, jag orkar inte bry mig. Jag vill vara kär i en idol som är riktigt skön, som har världens humor och verkar sådär töntigt snäll. Igårkväll när det var Idol satt jag och Elena och dregglade över honom OCH man kunde se hans bröstmuskler under t-shirten, det var inte lite hett! En sak jag aldrig kommer göra är att bete mig som en galen idol-fjortis och skrika Robin B över hela idolstudion. Utan här i bloggen får jag avreagera mig, vara fjortisaktig- och säga att jag är kär i Robin B- vilket jag egentligen inte är. Jag bara diggar honom!
  Det bästa utav allt är att han kör motorcross- inte lite dåligt! :)

Om man ska kommentera Robins sång så har det blivit bättre om man jämför med i början, tycker jag. Han börjar hitta sin stil mer och mer och hans röst har blivit mycket härligare. Även om Robin är min käraste så hoppas jag att jag får se Kevin och Alice i Globen! :)

___________________
- Hehe, det kanske inte är så konstigt att jag känner igen din "skrivstil" med tanke på att vi skrivit i rätt många år till varandra, right? :)

Denna helg skulle bli rolig ju! Först lilla papis kalas och sen jobba på söndagen. Nu har vi fått avboka allting eftersom Emma, pappa och jag är extremt förkylda. Men jag får ta och njuta av att inte ha nånting att göra, men om jag ska vara ärlig är det rätt skönt.

Jag vet att min blogg på sistone inte varit så bra. Jag känner mig överhuvudtaget inte inspirerad till att skriva nånting vilket jag tycker är tråkigt för jag älskar att skriva och det är en av de få sakerna jag är bra på! Det kommer nog bli lite till och från med skrivandet som det har varit på sistone, bara så att ni vet!

Jag kommer ihåg när det blev sommarlov i år. Då jag släppte alla kraven på mig själv, och bara var mig själv. Jag kommer ihåg hur bra jag mådde även fast jag först kände att somaren skulle bli sämst och istället blev den en av de bästa! I lite mer än två månader mådde jag så bra! Jag mötte för första gången S några veckor in på sommarlovet och allt var så nytt och spännande! Jag var nog en av de lyckligaste på jorden: Jag hade världens bästa familj, världens bästa kompisar och kanske en blivande underbar pojkvän. Jag har fortfarande världens bästa familj och kompisar- vill jag bara tillägga!

I alla fall, under sommaren hann jag tänka att jag när skolan började igen inte skulle ha så höga krav på mig själv och bara fortsätta plugga mycket men vara nöjd med resultatet, även om det var ett VG eller G.
När skolan började igen så mådde jag bra- jag hade nya krafter och jag hade en pojkvän. Jag hade återfått min självkänsla och för en gångsskull så hade jag inte känt mig så dum i huvudet på några månader! Att fått tillbaka min självkänsla gjorde att jag gick in med rätt inställning i skolan, till att träna osv. Jag var den riktiga Annelie: glad, med bra självkänsla och alltmänt positiv inställd till allt. Det var då.

Jag kan ställa frågan: Vad gick snett? till mig själv och jag vet svaret. Även om S var en ljus period i mitt liv så var det inte bara han som fick mig att återfå min självkänsla utan det var att jag bearbetat mina känslor under sommaren. Så var nånstans gick det snett? När började jag må såhär igen? När började jag känna att alla andra är så mycket bättre än vad jag är? När började jag tänka: Ånej, jag kan inte säga något i den här diskussionen för jag har ingen egentligen fakta bakom i jämfört med alla andra? Men egentligen, hur många är det som har det? De flesta är bara bra på att framföra sina åsikter på ett bra sätt. Jag har också åsikter men jag är för feg, rädd för att nån ska totalsåga mig för att jag inte kan så mycket om ämnet. Men hallå, när blev jag sån? När blev jag den som nästan gömde sig för att läraren inte ska välja en? När blev jag den som inte kom  med bra åsikter? När blev jag den som inte var rädd för att säga något även om det kanske inte var rätt? Jag har svaret: Sen jag började i gymnasiet.

Jag hade blivit glad om jag hade kunnat förstå svaret men jag är för dum för att förstå. Jag trivs  jättejättebra i skolan och i klassen, har aldrig trivts så bra! Men jag önskar jag kunde trivas med mig själv. Jag önskar att jag kunde sluta bry mig om vad andra tycker (har blivit bättre med det). Jag har gjort vissa framsteg, ex. att nöja mig med ett VG, för jag vet att jag är för dum för att få ett MVG i de flesta ämnena!

Jag skyller absolut inte på någon utan det här har med mig själv att göra. Jag vill inte vara någon annan utan bara hitta tillbaka till mig själv- till den positiva och rätt smarta tjej jag brukade vara. Jag läste i en väldigt bra bok där det stod att om man inte har bra självkänsla (vilket inte är samma som självförtoende!) så presterar man inte lika bra. Tror du jag kände mig hemma när jag läste det? - Ja. Vilket också gjorde det värre för jag är inte sådan.

Visst, vissa saker ändras som ex. vikten (som jag också har släppt för tillfället) men inte saker som att vara positiv och rätt smart. Jag tror jag hela tiden försöker visa att jag också kan så mycket- söker bekräftelse och inte får den, därför blir det värre! Det känns bara så hopplöst för jag vet inte hur jag ska lösa det!

Dagarna jag var på Vasamuseet kunde jag helt plötsligt återfå min självkänsla igen. Där blev jag behandlad på ett sånt sätt (bra sätt) som fick mig att känna mig som en individ med bra och egna åsikter.
Vad är då skillnad mellan skolan och Vasamuseet? Säg inte att det är betygspressen för man blir även bedömd av andra på Vasamuseet (ex. hur man uppför sig, agerar osv). Om jag hade ett bra svar med en bra lösning till så skulle jag vara tacksam att ta emot det. Men den enda som kan hitta svaret och komma på lösningen är jag.

Jag vet bara inte hur jag ska bära mig åt och hur mycket jag orkar. Jag tror absolut inte att byta skola skulle lösa saken, det är att fly från sina problem.

Men, vad är det då?

När man är sjuk hinner man mycket som att...

- se på gamla avsnitt av Vänner (fast jag aldrig gillat Vänner så mycket)
- läsa Män som hatar kvinnor
- snyta sig ex antal gånger
- se på Disney channel, även fast man har sett avsnitten hundra gånger om (ooops, pinsamt! ;))
- oroa sig för saker
- inse hur dyrt det är att träna på SATS
- dricka massor med te
- se bra musikvideor på MTV
- tycka synd om sig själv
- läsa folks bloggar
- se på gamla avsnitt av The Hills på MTV's hemsida
- sova lite
- missa saker i plugget
- tänka på sin mormor
- sitta i sin syrras rum och skriva i bloggen
mfl.

allt detta har jag gjort idag, rätt tråkigt faktiskt!

Det bästa är att om man vilar blir man också frisk snabbare! Jag blir bara lite sur att jag sjöng i kören i tisdags för min alls blev verkligen värre efter det!

Men vet ni vad, jag ska inte tycka synd om mig själv för det är så många andra som är sjuka nu eller har det mycket värre!

Hoppas ni får en bra helg!
Puss

Imorse hade jag ställt väckarklockan tidigare än vad jag egentligen behövde gå upp. Först och främst var det för att hinna säga grattis till min kära far som fyller år idag men också så att jag lagom kunde se Obama hålla sitt vinnande tal. Jag vet ungefär vad både McCain och Obama står för och hållt på Obama sen jag såg han förlängesen prata med det amerikanska folket. Jag hoppas också på en förändring och jag tror att det kan bli en. Frågan är bara vad som krävs och hur bra förändringarna blir. Det finns massor med frågor och det är så mycket jag inte vet men man får hålla koll på nyheterna och hoppas att Obama gör det här till nånting bra!

Ha en bra dag!

Nu är jag (och jag som tänkte skriva äntligen) hemma igen. Jag vet att jag bara stack sådär. Utan att skriva "hejdå nu bär det av till Lanzarote" eller något men det har sina förklaringar. Vilket jag inte orkar förklara. Under mer än en vecka utan bloggen så har det hänt så otroligt många saker och just nu, här, kommer inte allting att komma med. Kanske bara en liten procentdel. Men jag kan börja att säga att jag har haft det underbart. Jag har även hunnit tänka. På hur jag vill ha saker och ting i mitt liv. Fast å andra sidan har jag tänkt mindre än vanligt och det har varit megaskönt.

Visst vill jag skriva ner saker som har hänt här bara för att jag sedan ska kunna titta tillbaks och inse hur bra jag har haft det men jag känner att det kommer bli alltför långt (längre än inläggen under vilket var nödvändigt :)) men jag orkar inte. Istället får det komma lite bilder med tiden.

Lite fakta från min sida 
Ön Lanzarote är bland det fulaste jag sett (ni får se bilderna sen). Det regnade nog lite varje dag men bara i nån minut åt gången (och väldigt lite). När det blåste så blåste det rejält och det blåste ungefär hela tiden. Atlanten var varmt att bada i men också väldigt stora vågor då vi badade (konstigt med tanke på blåsten). Bungalow-hotellet som vi bodde på var bland det finaste jag sett. Det var jättefräscht och snyggt. Vi hade en jättstor uteterass, ett jättefint kök och hallen/vardagsrummet var fint och mysigt. Mammas och pappas sovrum var väldigt stort med fönsterdörrar ut till ena delen av terassen plus att de hade ett badrum med badkar osv. från deras rum. Emma och jag hade också ett stort rum med fönsterdörrar ut till en annan del av terassen plus ett fönster ut över den fina utsikten (det var dock fint). Emma och jag hade även ett eget badrum utanför vårat rum med dusch osv. Jag älskade den lägenheten. Hotellet hade även en varm yakuzzi (hur det nu stavas) och jag tror vi bubblade varje dag. Även en stor men iskall pool.

Området vi bodde i var väldigt nytt ca 3 år och allting var väldigt fint och fräscht där. Dock var det inte så etablerat än så man var tvungen att gå en bit för att komma till civilisationen, kändes det som. Längs kusten av ön så finns det en strandpromenad  som är flera mil lång. Den var underbar att gå och Emma och jag var även ute och sprang där (vi hade med oss löparskor). Vi gick även in till stan ett flertal gånger. Även om själva landet var fult så hade vi underbart!

Nu sitter jag här hemma efter min trejde och sista dag på Vasamuseet. Jag har haft det så kul och det har varit jätteintressant. Alla som jag har träffat där har varit så trevliga och jag har verkligen känt mig hemma där. Jag är också glad över att alla har behandlat mig som en riktig människa och inte som "ännu en ungdom" eller "ahh, en till prao/yo-elev, vad jobbigt!" utan alla har tagit emot mig och haft jättemycket intressant att berätta och de har verkligen ansträngt sig för att jag ska få det bästa och det har jag fått! Jag har träffat väldigt många människor under de här 3 dagarna och inte en enda har varit lite grinig eller sur över att jag "tar upp" deras arbetstid. Utan istället har de varit jättepositiva till att jag varit där och glada att de får dela med utav sitt yrke. De bästa utav allt är att jag har så mycket material och fakta till min uppsats så jag vet inte hur jag ska få med allt på ett bra sätt. Alla har verkligen gett sin del till mitt arbete och jag är så positiv till allt på Vasamuseet att det var lite vemodigt att lämna byggnaden nu på eftermiddagen. Jag hade gärna stannat där förevigt känns det som! Jag skulle kunna fortsätta skriva bra om allt men jag hoppas att ni har kunnat få en liten uppfattning om hur trevligt och bra det är där!

Dagens händelser har också varit väldigt lärorika. Dagen började 8.45 då jag träffade Martina en kvart och så hann vi med att gå igenom lite av deras arbetsplatsvision. Sen kom Sara som är konservator på museet och hämtade mig. Sara (som alla andra) var också jättetrevlig och en glad tjej som också gärna delade med utav sitt yrke. Vi började i föremålsmagasinet då hon berättade om vad hon gjorde och varför skeppet Vasa måste konserveras och vilka problem som uppstår med träet. Varför det blir saltbildningar bland annat. Det var väldigt intressant och man inser hur mycket jobb det är med konserveringen eftersom Vasa inte direkt är litet. Sen gick vi vidare ut i Skeppshallen och hon berättade lite av vad hon arbetat med där. Vi gick även en sväng in till där självaste konserveringen går till och det var också kul att se! Det finns så mycket att berätta om konservering och problem som uppstår så jag ska inte fylla min blogg med det just nu men det blir nog mer om det i uppsatsen. Efter Saras lärorika visning så skulle jag träffa Thomas som är chaufför, bud och post, så jag följde med på en av dagens två postrundor i hans Volvo (som var en miljöbil (!)). Vi åkte till Sjöhistoriska, Gula villan, Bäckholmen och ja, jag tror det var de stoppen vi gjorde om jag inte minns fel. Turen gick rätt snabbt så när vi kom tillbaka så fanns det rätt mycket tid kvar innan det var dags för lunch så då hann jag och Martina gå igenom mer om deras arbetsplatsvision. Sen var det sags för lunch i Vasaresturangen!

Martina, Maria (som jobbar tillsammans med Martina t o m i samma rum, supertrevlig och gullig, vet inte varför jag inte nämnt henne innan) och jag gick ner till resturangen och Martina bjöd mig på lunch som hon även gjorde i måndags på Sjöhistoriska. Väldigt snällt utav henne! Vi tog båda en jättegod kycklingsallad med nybakad bröd, mums! Sen satt vi med bland annat Siri som jag träffat dagen innan och några andra kollegor till Martina som också var jättetrevliga. Jag säger att alla är jättetrevliga hela tiden men de är ju det! :)

Efter lunchen så skulle jag och Fredrik ha träff med Martina om organisationen som sådan men Fredrik var inte där just då av andra anledningar så jag och Martina hade "möte" själva istället. Det var väldigt intressant det också. Som jag sagt till många som jag träffat, när man är där som besökare ser man skeppet och guiderna, inte så mycket mer. Det är det man lägger mest märke till, resten, allting bakom, allas arbete som krävs för att det ska fungera ser man och tänker på man inte på så direkt. Allt det nu har jag fått en rätt stor inblick i och det har verkligen varit så intressant. Det är så mycket man inte vet som man inser att utan det så skulle det inte fungera!

Efter mötet med Martina så träffade jag Monika som är skeppstimmerman och Ove som är konserveringstekniker. De höll på att mäta hur mycket skeppet Vasa rörde sig eftersom de kan orsaka allvarliga konsekvenser om det rör på sig för mycket, träet kanske spricker osv. De stod med sån där maskin som har tre ben och som man kan se ute ibland att folk står och kollar igenom. Jag kommer tyvärr inte ihåg vad de heter men det börjar på geo, som många andra saker också börjar på. Det som allting annat var intressant och äntligen förstår jag vad de maskinerna är till för. Har alltid undrat det.

Efter träffen med Monika och Ove så sprang jag upp till Martinas kontor för att säga hejdå och tacka, för hon slutade för dagen. Det kändes tråkigt att allting började ta slut men jag hade fortfarande några saker kvar.

Martina tog med mig till Niklas som är driftstekniker. Niklas var också jättetrevlig och jag tyckte det var lite roligt för han kallade sig Vasas hustomte. Han som har hand om lite allt möjligt. Från att byta lampor till att laga trasiga saker mm. Han har även infört en bättre sopsortering så genom att utnyttja militärens gamla bergutrymme utanför Vasamuseet så har han gjort en kanoners sopsortering. Det roligaste är att eftersom Vasamuseet har ett såpass bra miljötänk så kommer de antagligen få miljöcertifikat inom nästa halvår. Väldigt roligt tycker jag! Niklas visade mig även plan 0. Alltså under skeppet Vasa. I bergutrymmet, det som delvis bär upp Vasa. Det finns så mycket att berätta om allt att det här skulle bli längre en längst om jag utvecklade det.

Efter Niklas sprang jag upp till samma plan där Martina sitter fast till Anna som jobbar med de publika funktionerna och bokningar. Anna var också väldigt gullig och trevlig och berättade för mig om hur som sagt en bokning går till. När man vill boka tex. en guidadtur med skolklass osv. Det var också väldigt kul att få se hur det går till!

Dagen avslutades med att Anna, Fredrik och jag gick ner och gav kakor till tanterna och gubbarna som satt och spela ett liknande spel som backgammon vid skeppet Vasa. Det är nämligen så att deras backgammonliknande spelande har pågått i stort sätt sen Vasa seglades in till där den står i dag och än i dag, varje onsdag, så sitter de där och spelar.
Efter det så tog jag farväl av Anna och Fredrik och så begav jag mig till bussen.

Jag tog bussen till Norrmalmstorg och så gick jag till Gallerian för att möta pappa. Vi handlade lite behövande saker på Apoteket och sen växlade vi pengar (euro) till Lanzarote. Imorgon blir det spruta för mig och även matteprov i skolan. Jag känner mig inte så värst förberedd.

Nu ska jag och Malin snart gå till Karro för att fira hennes födelsedag som är imorgon! :)

Hoppas ni haft en bra dag!
Kram

Denna morgon började med att sitta i kö in till stan med bussen. Men det är inte direkt ovanligt att det brukar vara det. Däremot missade jag bussen vid Sergelstorg så där stod jag intryckt i en liten busskur med massor av människor i det hemska kalla och blåsande höstvädret. Usch! När jag kom fram så var jag lite sen, var öm i fötterna och kall. Även om det inte var en så underbar start på dagen så var resten av dagen kanon!

Först så fick jag träffa Siri som jobbar med Vasaföremålen. Att dokumentera de (till datorn), ta bilder av de och rita av de. Hon var jättetrevlig och hade jättemycket att berätta. Hon visade lite maskiner de jobbar med och sen tog hon med mig till föremålsmagasinet (!). I föremålsmagasinet ligger väldigt många föremål och delar från Vasaskeppet. Det vi kanske inte ser där ute vid skeppet eller det som finns på skeppet men som är återskapat av nytt och friskt trä¹. Det var så facinerande att få gå bland alla dessa hyllor och lager med föremål. Verkligen intressant! När vi sedan nått slutet på lagret träffade vi nästa man som stod på tur för att ta emot mig. 

Arvid heter nästa man på tu. Han jobbar med 3D-skanning av Vasaföremål². Han tänkte att vi skulle skanna av ett föremål tillsammans och jag fick gå och välja ett litet på lagret. Fast först var jag tvungen att ta på mig bomullshandskar så att inte fetterna som finns på mina händer ska förstöra träet. Sen gick vi till det rum där man utför arbetet och han visade vilka maskiner som krävs för arbetet och sen fick jag göra det mesta fast han förklarade ju såklart allting. Det var svårt men man lär sig nog om man gör det ofta. Men å andra sidan så var det också riktigt kul. Medan vi höll på med skanningen så stod vi och pratade om alla möjliga saker. Bland annat Idol och utlandsresor! :) Jag fick reda på att Arvid är 31 år men han kändes yngre. Inte för att 31 är gammalt utanför att det kändes som att det inte var 14 år imellan oss. Arvid var riktigt rolig och trevlig och jag lärde mig verkligen mycket!

Sen var det dags för lunch så jag följde med Martina ner till Vasaresturangen för att köpa mat åt henne. Sen gick vi upp och jag värmde på min matlåda och så åt vi med några som jobbar där på olika avdelningar. Det var också mysigt!

Efter lunchen så släpade Martina med mig ner till museibutiken och jag fick vara där i 1,5 timmar. Där berättade de om hur de tänkt bakom deras inköp till butiken, hur det är att jobba där och vilka säsonger som är högsäsonger bland annat. Vi (jag och praon Fredrik) fick också följa med ner till deras lager och där var det inte lite saker! De var jättetrevliga i butiken och jag kände mig lika hemma där som jag har gjort på alla andra ställen på Vasa.

Sen var det dags för mig att bänka mig inne i stora filmsalen för att se på filmen om skeppet Vasa. Den har man sett några gånger vid det här laget så jag passade på att vila upp mig, gäspa lite och försöka ta in det jag missat gångerna innan. Filmen tycker jag är väldigt bra och intressant. Den är lagom lång, ca 25 minuter men däremot är stolarna inte världens skönaste, hehe.

Efter filmen gick jag och pratade med guiderna och fick följa med en av guiderna, Jenny, på en guidadtur på svenska med andra besökare på Vasamuseet. Guidningen varade i ca 25 minuter och var också väldigt intressant. Jenny var jätteduktig och som person (av det lilla jag pratat med henne) så verkar hon riktigt snäll och trevlig.

Sist men inte minst hamnade jag bakom guiddisken och fick prata med guiderna som jobbar där. De berättade om deras yrke och vad som krävs för att bli guide (eftersom jag funderar på att jobba med det i nått år eller så). Jag fick även hjälpa folk som kom och fråga på alla möjliga språk med olika saker. Ex. hitta till båtarna som går Djurgården-Slussen, när filmen startar, om de kunde få växla pengar osv. Jag gillar att kunna hjälpa till när folk undrar saker så det var väldigt kul också!

När klockan visade 16.00 så begav jag mig ut i det hemska vädret mot bussen. När bussen kom så hamnade jag allra längst fram vid busschauffören och han var jättegullig. Han var så rädd att han skulle öppna dörrarna på mig och sa hela tiden "du är väl försiktig nu" eller "stå kvar där du står så får du inte på dig dörren, kära du". Det borde finnas flera sånna busschaufförer! Sen hann jag med nöd och näppe på direktbussen hem och där dog jag. Ont i fötterna och trött. Enda anledningen till att jag orkade skriva dagens händelse här är att det är en av de uppgifterna vi måste ha med i vår YO-uppsats sen så nu har jag fått det gjort! :)

Nu ska jag ta och byta om till mjukisbrallor och lägga mig i sängen och kolla på TV. Skönt!
Sköt om er, era små krabater!

¹ Tänk på att när ni ser skeppet Vasa så är 95% orginaldelar och resten är nyskapat men ser likadant ut. Det som ligger i föremålsmagasinen är bland annat väldigt många dekorerande föremål som nu är för tungt för att sitta på skeppet och därför förvaras det där istället.

² Om ni är intresserade av Vasaföremålen kan ni gå in på Vasamuseets hemsida och söka i deras databas (för att göra det, klicka SAMLING). Snart kommer förhoppningsvis den Arvid och jag skannade in och då ska jag visa bild på den! Håll ögonen öppna.

... njaee, inte riktigt helt och fullt ut än, tack! Jag tror jag tar det som det kommer. Jag kan vara mogen när jag behöver det och sen mindre mogen när jag vill vara det och jag trivs med det. Men nog om det.

Dagen D, höll jag på att skriva och det gjorde jag. Idag alltså, första dagen på Vasamuseet. Jag hade SÅ kul. Jag stormtrivdes och tyckte det var så intressant.

Dagen började med att jag mötte Martina på bussen 07.18 och så åkte vi tillsammans till Djurgården. När vi kom dit så kom minnena tillbaks från sommaren då Ida, Malin, Linn och jag hade varit där  trötta, ont i fötterna och riktigt solbrända efter timmar ute i solen vid Strandbryggan. Jag saknade det lite för trots allt slit då så var det ändå riktigt kul tycker jag! I alla fall så var det måndagsmöte och jag fick vara med när alla gick igenom förra veckans punkter och veckans punkter, helt normalt. Så är det ungefär på vår mentorstid i skolan så! Jag blev presenterad av Martina inför alla och jag trodde det skulle vara pinsamt men det var det inte. Alla log stort och hälsade mig hjärtligt välkommen.

Efter det mysiga morgonmötet så hade jag 45 minuter med Martina då hon gick igenom organisationen som sådan. Vad SMM är, Statens maritima museum och hur allting är uppbyggt. Riktigt intressant! Efter det kom en av snickarna, Micke, och hämtade mig. Micke var riktigt trevlig och allmänbildad, kunde det mesta. Hmm.. hur gammal kunde han vara.. kanske 28-30? I alla fall så visade han mig vad snickarna höll på med nu och berättade massor med saker. Också väldigt intressant!

Efter det tog jag bussen till Sjöhistoriska museet och mötte upp Martina där (som hade varit på möte) och så åt vi lunch tillsammans med några av hennes kollegor. Också väldigt trevligt! Sen skulle Martina på möte med några av de vi åt med och då hade hon bestämt att jag skulle få vara med för att få en inblick hur ett av alla deras möten kan se ut. I två timmar satt jag som uppslukad. Det var så intressant och det kändes som jag satt där som en fullutbildad vuxen (därav den konstiga inledningen) med allihopa och flera gånger var jag nära på att räcka upp handen för att tillägga något. Men sån tur hade jag inte. Jag var ju bara där som en iaktagerska! :) Fast jag hade nog fått säga något om jag ville men eftersom jag nu fick hoppa in i frågor och problem som jag inte hade en riktig bakgrund till så kände jag att det var säkrare om jag bara satt där och såg snygg ut (försökte åtminstone). Det roliga var att det var en kille med på videokonferens också. Det kändes så konstigt att bli iaktagen genom en kamera! När mötet till min förtvivlan var slut så så åkte jag och Martina hem tillsammans igen och då passade jag på att kommentera och ta upp det jag reagerade eller hade synpunkter på på mötet. Bara för att lära mig mer. Det var så kul! Det här var en relativt kort dag och mest mycket för mig att sitta stilla och lyssna. Resten av dagarna blir det mer action men jag trivs med både och. Det känns som jag lär mig massor med saker och det är ju nästan huvudsaken med veckan!

Det är kul att få kolla bakom kulisserna på ett museum så ser man hur mycket jobb det verkligen är bakom allt.

>>> Lite bilder

> Jag försöker gå i terapi när det kommer till allt det här utan smink.. såg alltså ut som en prickigkorv i lördags!  
> Utsikt utifrån Sjöhistoriska idag!
> Och såklart jag med en kopp te, mumsigt när man kommit hem från det kalla och ruggiga höstvädret!

Kramis

Jag är så förväntansfull! Som sagt så har min hy blivit superdålig från att ha varit ganska bra så jag och mamma gick till Unni i Sickla. Jag tänkte att jag för engångs skull köpa riktigt bra smink. Har hört så mycket bra om I.D-sminket som de säljer så vi gick dit och pratade med en tjej där, som för övrigt hade ett väldigt fint namn, Annelie! :) Hon var jättetrevlig och kunnig inom sitt område. Hon testsminkade mig med foundation och det blev jättebra! Hon hittade exakt min färg så nu slipper jag gå omkring och se orange ut i ansiktet! Istället så ser det ut som jag inte har något smink men det ser fräsch ut! Jag blev jätteglad. Så mamma beställde ett paket med 2 olika foundations, penslar, solpuder, kräm osv. till mig. Den färgen jag skulle ha var tyvärr slut så nu sitter jag och väntar på ett telefonsamtal från de som säger att det har kommit in. Jag tycker det är så kul med smink. Speciellt när det ser sådär snyggt och naturligt ut, vilket jag aldrig har lyckats uppnå! Mamma köpte även en dag/nattkräm till mig från Dermalogica. Men jag får fortsätta några dagar utan smink så hoppas jag att det blir lite bättre under tiden. 
   Priserna på I.D-sminket är rätt dyrt men inte i längden. Det räcker länge (håller också länge eftersom det inte innehåller fetter och konserveringsmedel) och är bra för hyn. Jag tror att en stor burk foundation kostar ca 400 kr och då räcker den i 8 månader. Alltså 50 kr månaden är ju inte direkt dyrt! Priserna på Dermalogica är ungefär samma som på I.D-sminket. Dermalogica har olika krämer (fuktighetskrämer, rengöring mm.). En liten tub kostar också ca 400 kr och en stor ca 550 kr skulle jag tro. Det räcker också ganska länge men det är ju värt priset om det ger bra resultat! :)

Igår jobbade jag också. Med supergulliga Linn igen! Kalaset bestod av 2-4åringar. Så söta :) Det gick riktigt bra men man är lite sliten när man sen sätter sig för att åka hem i 1½ timme. Men det är det värt! 

Nu börjar mina naglar torka, målade stärkningen för en stund sen. Nu ska jag ut och hjälpa till och kratta!
Grattis Emma + laget till en hejdundrandes seger i steg 1!

I natt blev jag sjuk och det kändes toppen, not. Missade alltså dagens highlight, att träffa en nunna med samhällsgruppen. Jag missade även ett tvåtimmars matteprov och att ta en spruta (som jag skulle gjort på morgonen). Alltså har jag tillbringat hela dagen i sängen, sovit och kollat på tv i mellan åt. Jag missade även att säga hejdå till mina kära vänner som jag inte kommer att se på två veckor och lite mer stuff. I morgon ska jag jobba och jag hoppas jag mår bättre tills dess. Det gör jag nog. Gjorde inte saken bättre att jag gått utan mat i magen hela dagen och inte kunnat äta ordentligt förens nu på kvällen. Men jag tackar för att jag mumsade i mig massor med tacos med god aptit nu till middag. Aptiten kan det minsann inte vara fel på. Veckans träning har i och för sig inte varit sådär jättebra så kan ju minska magen på andra sätt då. Eller nej, jag ser inte det som en bra lösning.

Pratade med Martina igår och fick även ett mail av henne idag. Upplägget inför nästa vecka verkar så himlans roligt och jag ser verkligen framemot det! Det kommer bli fullspäckat med olika saker måndag till onsdag och på torsdagen ska jag ta sprutan som jag missade idag och även göra en sväng till skolan för att göra matteprovet som jag också missade idag. Sen bär det av till skönare ställen! :)

Nu måste jag byta batterier i mitt tagentbord, vid närmare eftertanke så har jag inte bytt de sen jag fick det här tagentbordet och det var över ett år sen.

Hoppas ni mår bra och får en rolig fredagskväll!
Puss

När man slutar 11.50 och vädret är typiskt höstväder - regn och rusk, kan det inte bli bättre att ta sig till ett fik och mysa med sina kära vänner. Christina, Lina, Vendela (som fyller år idag) och jag åkte nu på eftermiddagen till nyöppnade Espresso House i Tyresö C. Det behövdes verkligen ett riktigt fik i TC och vad kan bli bättre än EH? :) Det var rätt mysigt där. Jag tycker de har uttnyttjat bra utrymme och gjort det så mysigt som det går att göra där. Det är ju trots allt TC vi pratar om!

Jag tog en chailatte och en choklad- & hasselnötsmuffin. Chailatte var det äckligaste jag nånsin druckit i hela mitt liv. Och ja, det var första gången jag drack det, men usch alltså, det smakade som en av mina lotions från Body Shop luktar. Minsann inte trevligt! Men jag kan förstå varför man tycker det är gott. Muffinsen var god men jag ångrar alltid mig när jag tagit chokladmuffins för de ser godare ut än vad de är!

Chrille, Lina, Vendela och jag. Notera att jag inte har något smink på mig! Har gått utan smink i två dagar nu även fast min hy är sämre än nånsin. Är riktigt stolt över mig själv! Måste låta min hy bli bra nu så det är massor med acne-krämer och gel och gå utan smink som gäller. Jag får stå ut!

Under fikandet skedde olika politiska diskussioner. Kanske låter tråkigt för dig som inte är intresserad av politik men när man sitter med tre supersmarta tjejer så är det så kul att diskutera! Jag blir extra engagerad när det kommer till skattebetalandet. Det känns skönt att Chrille håller med mig på vissa punkter där... att vi har ungefär samma uppfattning! :)

Nu så känner jag för att städa så jag ska passa på att städa mitt rum och badrum. Sen ska jag gå igenom massor med häften och böcker jag måste läsa till veckan efter lovet. Kommer tyvärr bli väldigt mycket pluggande på lovet igen. Är lite besviken över det men det är bara att ta det med en nypa salt och göra det som ska göras.

Det har varit dåligt med bloggandet nu och jag märker av att jag bloggar mer ju mer stressad jag är och ju mindre tid jag har ju mindre bloggar jag. Det känns som att allting är baserat på tid. Tiden styr verkligen mitt liv (och alla andras skulle jag tro). Men jag försöker ha så mycket inflytande på min tid så att jag blir nöjd.

Jobbade i lördags och det var riktigt roligt. Jobbade med en tjej som heter Linn. Hon är verkligen jättegullig så det var kul att få träffa henne. Emelie från jobbet ringde mig idag och frågade om jag hade tid och jobba på lördag med Linn igen och det tackar man inte nej till! Behöver ju cash nu när man ska på skidresa med världens underbaraste brudar; Christina, Lina, Lovisa, Frida, Vendela och Stina! Det ska verkligen bli megakul!

Snart är det Lanzarote som gäller (jippi!) men kommer sakna min S. Fast å andra sidan får han nog mer tid och koncentration till sitt tentapluggande som han har i slutet på oktober. Han har även jättemycket på jobbet nu, stackaren! Som sagt så önskar jag att det fanns mer tid för oss! Men bättre tider kommer nog.

Nästa vecka ska jag tillbringa på Vasamuseet. Ska bli riktigt skoj! Supergulliga Martina har tagit på sig att vara min handledare dagarna jag är där. Vi har YO-vecka i skolan och då kommer jag få vara lite överallt på Vasamuseet som sagt.

Kunde inte sova men får väl försöka i alla fall. Har i alla fall sovmorgon till 06.50! Alltid något mina damer och herrar..
sov gott nu & förlåt för att ovanstående var så tråkigt!

Har ni någon gång sagt för mycket? Sagt för mycket för att göra någon nöjd? Men när personen är nöjd så är inte du? Du vill inte vara krävande men visst har man alltid lite krav? Jag har gjort något dumt och jag tror jag är den enda att skylla. Det är mitt fel att det har blivit såhär. Jag har sårat mig själv med hjälp av någon annan. Jag har ännu en gång varit rädd för att bli sårad och så lyckas jag göra så jag sårar mig själv. Jag är trött på att må dåligt. Jag är trött på att få höra att jag "är så snäll". Men vafan jag är inte snäll. Jag kommer aldrig att bli det. I alla fall inte så snäll som personen tror att jag är. Jag är inte såhär. Jag är den med massor med krav (dock rimliga). Jag är den som klagar. Inte den som går med på allt för att inte vara i vägen. Var nånstans är min värdighet? Jag hoppas personen inser vad den gör för jag orkar inte må såhär. Jag orkar inte mer. Inte längre, jag orkar inte.

Tack, J, L & S <3