Nu har jag inte kunnat träna på ett tag eftersom min rygg krånglar, har en liten variant av ryggskott igen och det känns faktiskt väldigt tröstlöst. Det känns som nån där uppe vill att jag ska vara tjock eller nått. Ibland önskar jag att jag inte hade så mycket till aptit, det skulle vara mycket enklare då. Jag lägger på mig synligt fett såfort jag bara kollar på en bakelse. Jag orkar snart inte mer! Jag vet att jag måste minska på mängden av mat men det är inte så enkelt, för då skulle jag göra det. Men istället tänker jag: Då tränar jag mer! Och så kan jag inte låta bli då att träna 5-6 gånger/vecka och då blir jag sjuk för min kropp orkar inte med det bara sådär. Om jag är smart så ökar jag träningen successivt. Men smart är jag ju inte så. Jag vet att jag kan klara det om jag bara vill. Problemet är att jag är väldigt svart-vit när det kommer till det här. Antingen äter jag inte så mycket och tränar stenhårt eller så äter jag överdrivet mycket och tränar ingenting alls. Jag kommer dö i förtid. Om det inte är av övervikt så är det för att jag inte pallar må så här till och från. Jävla kropp. Livet är verkligen inte rättvisst! Jag vill så gärna vara liten och nätt men istället är jag en stor kluns med ton av muskler som inte direkt gör en smidig för fem öre. Stuntals är jag nöjd dock men det är väldigt få perioder. Blä blä blä. Men jag måste faktiskt få tycka synd om mig själv för ett litet tag. Från och med imorgonbitti ska jag börja om igen. Verkligen tänka på vad jag äter. Inte äta mycket. Träningen är inget problem- jag älskar att träna nu.. det är mer ryggen som inte gör det. I alla fall... jag vet att jag klarar det. Det handlar om att ändra livsstil och jag tror jag vet vad den innebär och jag tror att jag är redo. Så ful som jag känner mig stuntals önskar jag ingen att känna!

Nej, det här blir ett avslutat kapitel och imorgon börjar ett nytt! Med det här så vill jag aldrig må som jag gör igen... avslutat kapitel. Imorgon påbörjas det nya!