"Det var ett tag sen du jobbade på Odenplan!" har pappa sagt nu ca 100 ggr, ungefär varje gång han gått in på min blogg och inte sett nån uppdatering. Ja, visst var det ett tag sen jag jobbade på just Odenplan, men jobbar jag från 10-20.10, alltså åker 9 och kommer hem 21 så hinner man ju knappast skriva så mycket och det blir inte så intressant. "Hej, idag har jag jobbat, jobbade på media på Skanstull, där händer det aldrig något för ingen vet att avdelningen finns!".. Typ så. Fast vänta. Det hände ju visst en del saker. Just den här veckan så var det faktiskt mycket kunder. Men när det fanns en liten paus, där i mellan alla avskrivningar av varor och kunder så plockade jag ner en bok från en av hyllorna. Jag hade sett fram emot att läsa. Det får man göra på media om det inte är några kunder, man får även lyssna på precis vilken musik man vill, ganska nice faktiskt. Anyhow, boken var skriven av Morgan Alling och anledningen till att jag plockade ner den var för att han veckan innan studsat in på mediaavdelningen och lett glatt mot mig och samtidigt påmint mig om något som fick mig att börja gråta. Hans livs berättelse, som han berättade när han var sommarpratare. Jag kom ihåg att jag låg ute i solen, tror det var sommaren 2009 och pluggade in hörlurarna i öronen för att lyssna på Dagens sommarpratare. Det dröjde inte länge förens tårarna sakta rann ner från mina kinder av Morgans hemska berättelser om sin barndom. När programmet var slut grät jag säkert i en halvtimme, bara för att ingen ska behöva växa upp så. 

I alla fall, så där stod jag i kassan med boken i handen och läste. Tårar i ögonen började komma tillbaka och när jag precis påminde mig om att jag faktiskt inte borde gråta sådär öppet på min arbetsplats bland kunder så hörde jag en röst "Hej!". Jag kollade upp, och där stod han, med sin lilla son som var så lik honom själv som barn, i sin famn. Där stod Morgan, igen. "Åh hej", jag försökte snabbt att blinka bort tårarna. "Jag tänkte bara kolla om min bok har sålt något!" sa han glatt och log. "Förlåt?" jag hörde inte riktigt vad han sa, visst jag kanske hade lite för hög musik på, men Hurts senaste album är så bra. "Tänkte kolla till min bok!" han pekade mot ena bokhyllan. "Åh javisst!" sa jag leende samtidigt som jag kom på att jag faktiskt hade boken i min hand. "Den här alltså!" så höll jag upp boken. Hans ansikte bröt upp i ett leende "Nämen, står du och läser den av alla böcker!". "Hehe, ja!" sa jag och började babbla på om sommarpratarna och den boken samtidigt som tårarna var på väg tillbaka. I alla fall så lovade jag honom att tipsa alla om boken och det hade jag gjort utan att han bett mig personligen, hehe. Men läs den, Morgan Alling - Kriget är slut. Jag har en bra bit kvar och den är så hemsk men den är bra och Morgan är en sån mysig person, det har jag tyckt sen jag var liten och han var med i barnprogram. Så köp den, gärna på Åhléns! ;)

Det var också trevligt att Alexander Skarsgård ville titta in på jobbet. Trevligt av honom, tycker jag! :)

Anyhow, från och med måndag jobbar jag en månad på City. Heltid. Så det ska bli riktigt skönt, och då blir det lite andra arbetsuppg. men det kan jag berätta mer om sen! ;)